10: Var tionde spelkrona går förbi svenska licenssystemet

Kanaliseringen pressas: var tionde spelkrona hamnar utanför licenssystemet

Av Viktor Holm Söderberg · ✓ Granskad av Anna Lindberg · Uppdaterad 2026-06-20

Nästan var tionde krona som svenska folket spelar för hamnar utanför den statliga licensen. En ny rapport från Spelinspektionen visar att kanaliseringen – andelen spel i licensierade kanaler – nu sjunker, samtid som spel på olicensierade sajter ökar. För spelare innebär detta en reell risk: inget svenskt konsumentskydd, ingen Spelpaus och ingen möjlighet att få sina vinster prövade hos svensk domstol.

Rekordlåg kanalisering väcker oro

Kanaliseringen av svenskarnas spelande har sjunkit till 90,1 procent under 2024, en minskning från 91,4 procent året innan. Det innebär att nästan 10 procent av alla spelinsatser läggs på sajter som saknar svensk licens. Enligt Spelinspektionens återrapportering till regeringen handlar det om betydande belopp – miljardbelopp som förs utomlands utan att omfattas av den svenska spellagens regler om måttfullhet, ålderskontroll och reklam.

Den nya siffran är den lägsta uppmätta sedan omregleringen 2019. Bakom utvecklingen ligger flera faktorer. Dels har aggressiv marknadsföring från utländska aktörer ökat, dels har nya tekniska betallösningar gjort det enklare för svenskar att spela på olicensierade sajter. Spellagen (SFS 2018:1138) ställer krav på att licenshavare måste vara anslutna till Spelpaus.se och följa strikta regler mot överskuldsättning – krav som olicensierade sajter helt saknar.

Så försvinner pengarna utomlands

Olicensierade spelbolag använder sig ofta av så kallade ”white label”-lösningar där spelplattformen hyrs från en internationell leverantör medan bolaget självt saknar fysisk närvaro i Sverige. Detta gör det svårt för Spelinspektionen att ingripa. Enligt myndighetens rapport är det framför allt nätcasino, oddsspel och hästspel som står för den största andelen olicensierat spelande.

Särskilt allvarligt är att flera av dessa sajter erbjuder spel utan insättningsgränser och med aggressiva bonusar som lockar till hög omsättning. En spelare som förlorar pengar på en olicensierad sajt har i praktiken ingen rätt att få tillbaka sina pengar – det finns ingen svensk domstol som kan pröva ärendet och inget svenskt konsumentombud som kan agera. Spelinspektionen har flera gånger påtalat att konsumentskyddet är i det närmaste obefintligt på dessa sajter.

Konsumenterna bär hela risken

För konsumenter är skillnaden mellan licensierade och olicensierade spelbolag dramatisk. På en svensklicensierad sajt är du skyddad av Spelpaus.se, vilket innebär att du kan stänga av dig från allt licensierat spel med ett enda klick. Du har även rätt att få dina personuppgifter hanterade enligt GDPR, och alla vinster över 100 kronor rapporteras till Skatteverket och är skattefria.

På en olicensierad sajt gäller inget av detta. Där kan bolaget fritt ändra bonusvillkor, stoppa uttag eller helt enkelt stänga ner sajten utan förvarning. Konsumentverket har varnat för att allt fler anmälningar rör just olicensierade aktörer där konsumenter inte får ut sina insättningar eller vinner. Samtidigt är det svårt att driva civilrättsliga processer eftersom bolagen ofta är registrerade i länder som Malta, Curaçao eller Gibraltar – länder med svag eller obefintlig konsumentlagstiftning.

Tabellen nedan visar de viktigaste skillnaderna mellan licensierade och olicensierade spelbolag för svenska konsumenter:

Teknik och betalningar i fokus

Spelinspektionen pekar i sin rapport särskilt på att nya betalningsmetoder, som kryptovalutor och förbetalda kort, gör det allt svårare att stoppa pengaflödet till olicensierade sajter. Enligt myndigheten har traditionella betalspärrar – som banker sätter upp mot kända olicensierade aktörer – blivit mindre effektiva. Istället använder spelare allt oftare alternativ som PayPal, Skrill eller kryptovalutor för att kringgå spärrarna.

Regeringen har därför gett Spelinspektionen i uppdrag att utreda hur man kan stärka betalspärrarna ytterligare, bland annat genom att utöka tillsynen över betalningsförmedlare. Enligt en promemoria från Finansdepartementet kan det bli aktuellt med skärpta krav på att betaltjänstleverantörer aktivt måste blockera transaktioner till olicensierade aktörer. Frågan är dock komplex – sådana spärrar riskerar att drabba legitima betalningar och kräver omfattande informationsutbyte mellan myndigheter.

Den överskuldsatta spelaren – en växande grupp

Samtidigt som kanaliseringen sjunker, ökar antalet svenskar som söker hjälp för spelproblem. Folkhälsomyndigheten rapporterar att andelen vuxna med risk för spelmissbruk har ökat från 1,7 procent år 2018 till 2,8 procent år 2024. En stor del av denna ökning kan direkt kopplas till olicensierat spel, där det saknas varningssystem och tidsgränser.

Spelinspektionen har vid flera tillfällen utfärdat vitesförelägganden mot licenshavare som brutit mot reglerna, men myndighetens verktygslåda är begränsad när det gäller olicensierade aktörer. Dessa bolag har ofta ingen fysisk närvaro i Sverige och kan snabbt byta domännamn vid myndighetsingripande. För konsumenter som fastnat i spel på olicensierade sajter är enda vägen att kontakta Stödlinjen (020-81 91 00) eller använda Spelpaus.se för att stänga av sig från licensierade spel – en hjälp som tyvärr inte når dem som spelar olicensierat.

Analysen visar att kanaliseringssiffran är en tydlig varningssignal. När staten inte lyckas hålla ihop systemet är det vanliga konsumenter som får betala priset – i form av förlorade pengar, skuldsättning och psykisk ohälsa. Regeringen och Spelinspektionen har hittills förlitat sig på tekniska lösningar och vite, men den sjunkande kanaliseringen visar att nya åtgärder krävs om konsumentskyddet ska vara trovärdigt.